vart har JAG tagit vägen ?
När jag ser tillbaka några år så ser jag mig själv som en glad, possitiv tjej som hade hur mycke vänner som helst, aldrig en lugn stund. Jag va pratglad och gav all kärlek och kraft jag hade till mina vänner! Dom va mitt allt! Min uppväxt har inte varit den lättaste, och jag har gått igenom betydligt mer än dom flesta jag känner har.. Mina vänner gav mig hopp och fick mig att glömma allt det andra! Sen hände något.. allt rasade, och jag kände att jag började bli någon annan.. 2 år senare började jag hitta tillbaka till den jag varit.. men de tog inte lång tid innan de sprack.. Jag har försökt, försökt att bli den jag var.. istället för att blicka frammåt! men så länge jag bär på allt "bagage" så kommer jag aldrig kunna gå vidare.. Jag försöker dölja hur dåligt jag mår, men det lyser bara igenom mer för varje dag som går. Jag tröttnar på mina vänner, jag behandlar folk som deras värde är noll, jag beteer mig som en jävla fjortis som tror hon äger världen.. Jag har blivit min värsta mardröm, och jag hatar de! Jag vill vara den där glada tjejen igen som alltid umgicks med sina vänner.. Men istället för att ha ett liv så kommer jag på ursäkter för att inte träffa mina vänner för jag är rädd att jag ska förlora dom tillslut.. Jag stöter bort folk som jag älskar, för att jag är rädd att dom tillslut ska hata mig.. Jag blir mer och mer skygg, och vågar inte öppna upp mig för nya människor, för jag känner att dom ändå kommer lämna mig.. folk ser mig som blyg, när de är långt ifrån det jag egentligen är..Jag vill bara skrika ut all smärta jag bär på, men jag har som en mur runt omkring mig som stänger mig inne. Jag känner mig som en fånge i min egen kropp! Om det inte blir ändringar snart, så vet jag faktiskt inte hur jag ska klara mig.. jag hatar mitt liv, mitt beteende.. ALLT! jag orkar inte längre...
Kommentarer
Postat av: Emelie
<3
Trackback
